Nektar i blommor (floral nektar) är väl känt, men en annan variant av nektar som finns utanpå blomman – extrafloral nektar, EFN, är desto mindre känd. Denna nektar innehåller oftast högre sockerhalt än den vi finner inne i blomman men den är svårare att hitta och avger varken färg eller doftsignal. En viktig aspekt är att den produceras under en längre tid än vanlig nektar.
Växter som har EFN förekommer i ett stort antal familjer, över flera olika breddgrader och livsmiljöer på jorden – från skogen till ute i öknen.
EFN produceras i körtlar utanpå växten, var dessa körtlar sitter varierar från olika växter, men i princip kan EFN finnas på nästan vilken ovanjordisk växtdel som helst, både vegetativa delar som stam och löv, till tex yttre blomorganen. Själva uppbyggnaden av EFN skiljer sig stort bland olika växter men däremot är sammansättningen mer eller mindre lik bland de olika växterna.
Med tanke på den stora mångfalden man ser kring förekomsten av EFN kan det förklara den varierande ekologiska funktionen. Den huvudsakliga teorin kring EFN är att det är en slags försvarsmekanism växten använder mot växtätare. Det blir ett samspel mellan växten som utsöndrar EFN som i sin tur lockar t.ex. myror som försvarar växten mot växtätare i gengäld.
Men så är inte alltid fallet. Forskare har sett att det inte alltid finns ett samband mellan insekter som äter EFN och ev. skydd mot växtätare, då har nya teorier uppstått kring alternativa funktioner. En sådan är att EFN kan locka myror från blommans nektar som en avledning och på så vis hindra myror från att störa pollineringen. Andra studier har visat att växten kan som svar på angrepp från växtätare utsöndra EFN, dvs. ett defensivt svar och således öka sin EFN-produktion. Liknande har man sett växter svara på myrors närvaro.
Förutom myror uppskattas EFN av nyckelpigor, parasitsteklar, spindlar och rovgetingar för att nämna några exempel.
Blåklint, squash, bondböna, solros, pion, plommonträd, körsbärsträd är några vanliga växter vi odlar och har i våra trädgårdar som använder sig av EFN.
Genom att känna till EFN och den viktiga matresurs som EFN utgör kan man använda det för att gynna de naturliga fienderna, dvs. som en slags skadedjursbekämpning.
Så i sommar när du väntar på att pionerna ska slå ut och samtidigt ser myror på knoppen kommer du veta varför de är där.